Amsterdam tar täten i kampen mot utnyttjande av övervakningsdata

Den nederländska huvudstaden har utvecklat ett manifest som ska användas som guide för att garantera en etisk korrekt implementering av Smart City-tekniker, och staden ingår också i EU:s Decode-projekt som ska skapa verktyg som skyddar medborgarnas integritet.

Den nederländske förkämpen för dataskydd Marleen Stikker fick 1994 – bara tio år efter det ikoniska Orwells-året 1984 – upp ögonen för vilken Big Brother-potential de digitala teknikerna har. Som grundare av Digital City – Europas första virtuella samhälle – erbjöds Stikker en inblick i den mörka sidan av det som på den tiden var nya tekniker.

”Jag stod bakom en svart skärm, men jag kunde se att människor loggade in och kunde följa allt de gjorde på sina datorer. Men det var ju helt vansinnigt. Det var inte den vägen vi ville gå”, berättar hon.

Under de kommande två decennierna iakttog Stikker hjälplöst hur det mardrömsscenario som hon hade fått en inblick i blev till verklighet. Och det har nu kulminerat med Facebooks användning av personuppgifter och de övervakningstekniker som spårar medborgarna i så kallade Smart Cities världen över. Som ordförande för Waag Society, ett forskningsinstitut för teknik och social utveckling i Amsterdam, utvecklar Stikker strategier för att förebygga att personuppgifterna för medborgarna i Amsterdam utnyttjas, men det återstår mycket ännu, berättar hon.

”Det finns många verkligt obehagliga aktörer, såväl digitala företag som regeringar, som har kommit undan med att utnyttja människor eftersom vi ännu inte förstår fullt ut förstår hur internet fungerar. Mark Zuckerberg visste precis vad han gjorde när han utnyttjade människors stora tillit till att tjäna pengar på deras personuppgifter. Vi ser samma sak i Smart Cities där medborgarnas personuppgifter registreras utan deras samtycke”, säger hon.

Mentalitetsförändring

Stikker ser dock en gnista hopp. Hon säger att det har pågått en mentalitetsändring i Amsterdam under de senaste åren när nackdelarna med övervakningsteknikerna har framträtt. Precis som många andra politiker världen över började Amsterdams ledare med religiös fanatism implementera smarta tekniker innan tvivlet hann ifatt dem.

”Länge fanns det en utopisk tro på att det skulle hjälpa oss att rädda världen – vi skulle få mer hållbarhet, ökad rörlighet och mer säkerhet”, säger Stikker och fortsätter:

”Men teknikerna är aldrig helt neutrala. Och för första gången hör vi lokala politiker diskutera de invaderande konsekvenserna, eftersom de håller på att förlora kontrollen över sina städer till kapitalistiska dataföretag.”
Ett tydligt tecken på den förändrade politiska viljan i den nederländska huvudstaden kom när Amsterdam Economic Board började utveckla ett manifest som ska säkerställa en etiskt korrekt hantering av medborgarnas personuppgifter. Syftet med Tada-manifestet är att ge medborgarna ökad kontroll över utvecklingen av sin digitala stad. Användningen av deras personuppgifter ska vara ”transparent” och ”vara en gemensam angelägenhet som gynnar alla medborgare”. Manifestets syfte är att ”sätta människan först” och ”bidra till medborgarnas frihet”.

Ett stort konsortium, med bland andra Waag Society, har arbetat med att utforma principerna.

”Viljan att reglera datatekniker har aldrig varit så stor. Men manifestet är bara början, och nu behöver vi utveckla regler för framtidens Amsterdam Smart City. Den centrala frågan är vem som ska använda personuppgifterna när du hämtar upplysningar från staden”, säger Stikker.

Den nederländska staden Utrecht spårar antalet människor som vistas på några av stadens gator. Systemet registrerar personuppgifter såsom ålder, hur bra personerna känner varandra och detaljer kring deras beteende.

 

Mediabevakningen

Mediernas bevakning av de tvivelaktiga metoderna i andra nederländska städer har gett Amsterdam en klar antydning om farorna med alltför teknokratiska metoder. I vissa fall har mediabevakningen tvingat lokala nederländska politiker att försvara sin övervakning av medborgarna och ramaskriet har föranlett ”stor förlägenhet”. Den nederländska staden Eindhoven kritiserades exempelvis för att anta en övervakningsstrategi på den hektiska Smart City-gatan Stratumseind, där lyktstolparna har utrustats med wifi-spårare, kameror och massor av mikrofoner som fångar upp aggressiva beteenden. Alla uppgifter samlas in och lagras även om det strider mot den nederländska persondatalagstiftningen som föreskriver att människor ska informeras när deras personuppgifter samlas in samt underrättas om på vilka grunder de har samlats in.

 ”Denna typ av ’nudging’ och övervakning av människors beteende bör inte göras, eftersom det handlar om inblandning i det offentliga rummet. Det är något vi vill undvika i Amsterdam”, säger Stikker.

Ett annat mycket omtalat fall är från Enschede, där man har monterat sensorer som fångar upp telefoners wifi-signal även när enheterna inte är anslutna till ett nätverk. Stikker hävdar att denna datainsamling ”utan tillstånd” är ”helt vansinnig och onödig” och skulle vara förbjuden enligt Tada-manifestet.

I den nederländska staden Utrecht spårar man antalet människor som vistas på vissa gator. Systemet registrerar personuppgifter såsom ålder, hur bra personerna känner varandra och detaljer om deras beteende. Specialpatruller spårar uppgifterna på mobila enheter – något staden kallar ”målriktad och innovativ” tillsyn.

”De försöker rättfärdiggöra sin politik genom att säga att den minskar dåligt uppförande och kriminalitet, men den här formen av förutsägande dataanalys skapar bara fler problem. För när polisen börjar övervaka en plats anpassar sig människor socialt efter det”, säger Stikker.

Stikker anser att implementeringen av övervakningsteknik förvärrar uppdelningen i samhället genom att den förnekar vikten av sociala strukturer. Det som minskar kriminaliteten är enligt henne inte tvångspräglad övervakning, utan istället att skapa betydelsefulla sociala miljöer.

”De digitala samhällena vill få oss att tro att cyberspace styr världen och att tekniken är oundgänglig. Men det är fel att hävda att du måste offra din integritet för att vara säker. Det är ren propaganda och marknadsföring. Reglerna och principerna bakom användningen av teknik har skapats av män och kvinnor”, säger hon.

”På regeringsnivå sker nu en utveckling mot att tvinga teknikföretagen att ge åtkomst till sina algoritmer, vilket är ett stort steg mot ansvarighet, insyn och demokrati. Men företagen kommer att hävda att det är artificiell intelligens och att de inte vet hur det fungerar. Men det kommer de inte undan med.”

Dataskydd blev nyligen ett hett ämne i hela Nederländerna när man i mars arrangerade en folkomröstning om huruvida underrättelsetjänster bör få nya befogenheter. Den nya lagen ville tillåta underrättelsetjänsterna att installera avlyssning av hela områden istället för av enskilda personer, lagra uppgifterna i upp till tre år och dela uppgifterna med andra underrättelsetjänster. De studenter som kämpade för folkomröstningen hävdade att de ökade befogenheterna skulle kränka integriteten, medan premiärminister Mark Rutte argumenterade för att de var helt avgörande för att bekämpa terrorism. Studenterna vann, även om resultatet inte är bindande.

”Det folkomröstningen visade var att allt fler nederländare är fast beslutna om att kämpa mot dataövervakningskulturen”, säger hon.

”Avkodning” av dataskydd

EU har uppmärksammat den förändrade inställningen till teknik i Amsterdam och har bjudit in staden till att delta i ett treårigt projekt som ska förbättra upplevelsen av datadelning. Barcelona, som också har ändrat sin inställning till teknik, vill samarbeta med Amsterdam i Decode-projektet (Decentralised Citizen Owned Data Ecosystem) för att skapa verktyg som ger européerna möjlighet att dela sina personuppgifter eller behålla dem för sig själva. EU vill genom projektet utveckla en öppen form av datahantering från onlinekällor och onlinetekniker.

Waag Society ansvarar för driften av de två försöksprojekten i Amsterdam. De vill utrusta 1 000 medborgare med en app så att de kan dela uppgifter om sig själva. Det ska hjälpa företag eller regeringar att skapa bättre service. Varje medborgare ska själv bestämma hur många personuppgifter som han eller hon vill ladda upp och hur dessa uppgifter ska användas. En person kan exempelvis välja att spårningsdata om de parker han eller hon har besökt kan användas av stadsfullmäktige, men inte av privata företag. Det individuella valet för datadelningen sparas på Blockchain – en digital huvudbok som lagrar personuppgifter säkert i ett nätverk av datorer.

Det första projektet i Amsterdam kommer som en motreaktion på de samhällsförändringar som skett på grund av delningsekonomier som Airbnb som har pressat upp hyrorna. Decode-projektet vill leverera personuppgifter till ett samarbete mellan Amsterdams kommun och en FairBnB-grupp utan att någons integritet kränks. Det andra försöksprojektet i Amsterdam fokuserar på att skapa gemenskaper via den digitala plattformen Gebiedonline (kvarteret online) som ger människor möjlighet att se lokala evenemang och skapa nätverk i sitt kvarter. Stadsfullmäktige i Amsterdam vill sprida programmen i hela staden, men på ett sätt som skyddar integriteten för de lokala nätverken så att medborgarna själva bestämmer vilka uppgifter de vill dela.

Stikker är ”semioptimistisk” till om initiativ som Tada-manifestet och Decode-projektet kan leda Amsterdam i rätt riktning. Men hon tror också att de står inför en hård kamp.

”Det blir mycket svårt, eftersom vi kämpar mot enorma krafter”, säger hon.

”Den kapitalistiska världen har utsett användningen av personuppgifter till den ”nya oljan” och det blir inte lätt att införa tekniken i ett socialt sammanhang med demokratisk kontroll.”

Stikker anser dock att med GDPR-förordningen och initiativ som Decode-projektet har Europa en möjlighet att ta en global ledning i utvecklingen av dataskyddsprinciper.

”Vi vill inte ha en kinesisk modell där staten har kontrollen över personuppgifterna, och vi vill inte heller ha en superindividualistisk och kapitalistisk övervakningsmodell från Silicon Valley. Detta ger Europa en stor möjlighet att finna en bättre modell”, säger hon.

Scroll to top